Melodifestivalen. Ett ganska laddat ord. Väcker omedelbara känslor hos de flesta tror jag. Antingen gillar man det. Eller så gillar man det inte. Eller så gillar man det, men gillar det inte.

För att fortsätta på senaste inläggetstema så tänkte jag gnälla på gårdagens final.

1. Var det de 10 bästa låtarna vi kunde få fram i Sverige?

2. Okej, det heter inte schlagerfestival längre, men inte heller balladfestival, eller mesfestival.

3. Varför tittar folk som tillhör kategorin "jag gillar det inte"?

4. Ännu mer, varför RÖSTAR folk som tillhör ovannämda kategori?

Det är enligt mig, punkt nummer 4 som gör att vi de senaste åren röstar fram i princip vad som helst. Nåt kul. Nån som egentligen varken är bra, har en bra låt eller en sportsmössa att vinna hela skiten. Nä, det är roligt att rösta på nån, som ett skämt, som haha! Pernilla Wahlgren ska minsann inte tro att hon är nån. Jag röstar på en liten fjant i röda basketdojjor som sjunger som en flicka på Gotlands visfestival typ.

Nu tycker jag inte att Pernillas låt var bra, den var astöntig. Men det hade inte spelat nån roll. Hon hade aldrig vunnit, så funkar inte svenska Jante-lagen.

Jag tror jag ska ställa upp nästa år! Det måste ju vara helt otippat att jag skulle kunna vinna. Alltså kommer jag att vinna!

Oslo (typ) HERE I COME!