Så var den kommen, min sista dag på föräldraledigheten. Både sorligt och förväntansfullt!

Tiden har gått så fort, men ändå känns det som om jag varit hemma en evighet. Det har verkligen varit en ynnest att få vara hemma med Olivia och Noel under så lång tid. Samtidigt känns det skönt att gå tillbaka till jobbet och bli lite vuxen igen.

Känns inte som jag ska börja j o b b a, känns mer som jag ska på spa-resa. Tänk att gå upp på morgonen och bara göra i ordning MIG. Klä sig fint, smika sig och fixa håret! Sen sätter jag mig i bilen, utan att spänna fast 100 barn i sina bälten, drar på radion med MUSIK (inte Smurfarna) och sjunger med för glatta livet. Kommer till jobbet, tar en kaffe, pratar med jobbarkompisarna som jag inte sett på länge och bara gör det jag gör just då. Inga ögon i nacken, inte lämna kaffekoppen halvdrucken medans jag hjälper till med en leksak som hakat upp sig/byter en bajsblöja/tar bort Noel som håller på att riva ner en av mina högt skattade Orkidéer/sätter på en film/tar bort en fruktansvärt läskig insekt av någon slag på baksidan (allt på en gång gärna)

Nu ska jag hänga tvätten som blivit klar!

kram Linda