När Olivia kom innan för dörren efter dagis, på sin födelsedag, var det första hon sa:

- Mamma, de sjöng inte för mig i matsalen. Och jag fick inte dricka ur de fina vinglasen.

Mitt hjärta brast... Hon hade sett fram mot detta och pratat om det hela morgonen. "Idag kommer de sjunga för mig i matsalen, det gör de alltid när någon fyller år".

Dessutom brukar de få en krona på sig och välja sång på samligen eller en lek de ska leka. De får äta på fint porslin i matsalen, extra fin tallrik och vinglas (!). Det är stort när man fyller 5. Hon har sett alla andra kompisar bli firade under året som gått och såg nu fram mot sin tur...

Ap-pedagogerna (som det heter nu för tiden, pedagoger alltså, inte apor) glömde henne!!!!!!

De sa grattis när vi kom på morgonen så jag antog att det var grönt! Vi har haft en väääldans personalomsättning så jag var rädd att det skulle vara nån där denna dag som överhuvudtaget inte hade en susning om att det var hennes födelsedag. Men det visste de. Ändå glömde de!

Jag var så arg så arg så arg...

Ni som känner mig vet hur viktigt födelsedagar är för mig och när min lilla plutt blir ledsen och besviken på just sin födelsedag vaknar tigermamman i mig!

Skickade Per till dagis nästa dag med massvis av förmaningar (han var förvisso också upprörd men kände att han behövde peppas lite extra för att bli liiiite argare (ni som känner Per vet att det är svårt)).

Kände inte att personalen riktigt tagit ansvar för sin katastrofala miss så i morse tar jag upp det med en av tjejerna igen.

Hon började gråta..... kul! Kul i jul! Nu känner jag mig ju verkligen snäll....

Till saken hör att hon tydligen har det tufft privat just nu och mår inte bra, så när hon fick kritik så brast det.  Likväl känns det rätt pissigt.

Så nu står vi här med en krossad förskolefödelsedag och en krossad förskolefröken (och en förkrossad liten förskolemamma...)

svag liten eländig kram

Linda

Inte för Olivia läser min blogg... men ändå... Känns som om jag bara måste säga GRATTIS PÅ 5 ÅRS DAGEN MIN ÄLSKLING!!!

Olivia har ju som bekant bestämt hur hennes firande ska se ut, dagen till ära är inget undantag. I kväll blir det födelsedagsmiddag med mormor & morfar. Vi ska äta våfflor! Till efterrätt blir det chokladpudding och sen en prinsesstårta - med ros på!

Av oss fick hon bl.a en discolampa (en sån som snurrar runt med prickar som lyser på väggar och tak i olika färger) och två CD skivor.

Nu ska här discas!

PS jag har bestämt att vi ska skaffa Playstation (eller vilket som nu behövs för att kunna sjunga SING STAR!!!!!!

kram

5-års mamman

Åh... nu blev jag nostalgisk också! Tänk för 5 år sedan när jag låg med mitt lilla mjuka knytte på BB. Hon var sååå liten och söt! 2560 gr. Alla kläder i storlek 50 satt som säckar på henne. Minns att hon blev lugn när jag låg brevid henne och andades på hennes ansikte. *torkar en ömhetstår ur ögonvrån* 

Riktigt roligt! Riktigt roligt är det att idag sitter alla IBM'are på huvudkontoret och bajsar på parkeringen!

Det är en vattenläcka som gör att de behövt stänga av allt vatten och således kan toaletterna inte användas.

På vårat intranät kan man läsa att "Baja Major har placerats ut på strategiska ställen". Det är SÅ roligt att t.o.m när IBM pratar bajs görs det på ett ytterst affärsmässigt sätt. Strategiska ställen... undrar var det är? (jag är ju hemma för VAB idag så jag har tyvärr missat att se detta spektaklet live!!) Om jag ska tänka stategiskt när det gäller bajs, så går det för det första inte alls. Bajs är inte strategiskt. Bajs är nödens lag. Det kommer när det kommer. Det är kletigt, eller hårt, inte strategiskt. 

Har IBM kalkylerat var man mest troligt blir bajsnödig? för att kunna placera Baja-Majorna där?

Det går bara inte att låta bli att få syner! Jag ser alla kostym-säljare/vd'ar/dräktklädda damer trippa ut på parkeringen. Se sig lite besvärat omkring. Gå in på baja-majan och medans man fryser lite om sin fina IBM rumpa så oroar man sig för att det ska eka när man pruttar? För vem sitter i holken bredvid? eller står i kö utanför?

Åh, vad tråkigt att jag inte får vara där idag....

bajs på er!

Linda

Helgens tecken har gått i rosa, och Ariel och Belle och Askungen och rosa och Ariel och Snövit.... Olivia har haft sina 5-års kalas. Barnkalas på lördag och vuxenkalas på söndag.

På lördag hade vi 13 femåringar här (ja faktiskt var det en 9 åring om jag ska vara noga). Olivia njöt och det var så häftigt att se hur stor hon blivit. Tog emot kompisarna, sa tack för paketen och vid paketöppningen satt alla med stora ögon och tittade på medans Olivia öppnade ett efter ett.

Hon fick jättefina presenter! Barbies var årets tema märkte jag. Olivia var förtjust.

Vid fikat frågar lilla Lisa plötsligt om det är hasselnötter i chokladpinnarna.

Jag sa till lilla Lisa att hon var duktig som tänkte på att fråga och gick och kollade på paketet, jodå, kan innehålla spår av hasselnötter. Jag säger till lilla Lisa att hon ska låta bli chokladpinnarna. (Hennes föräldrar har inte sagt något om att hon är allergiskt)

Då sätter de igång.

-  Om nån är allergisk mot nötter får man inte ha dem framme på bordet! (tittar uppfodrande på mig med trotsiga 5års ögon)

Nästa: - Jag är allergisk mot mjölk!

De fortsätter:

- Jag är också allergiskt mot nötter!

- och jag också mot mjölk!

Helt plötsligt har jag ett helt bord med barn som är allergiska mot allt möjligt och jag känner paniken välla och ser mig själv på akuten med 13 barn som ligger kors och tvärs med andnöd och röda prickar.

Sen sansade jag mig och insåg att om alla dessa barn hade varit allergiska hade f ö r m o d l i g e n jag fått veta det av deras föräldrar...

(PS det gick bra, inga allergiska anfall trots att alla åt av allt)

På söndag var farmor, farfar, Anna, Johnas och Hugo här. Vi fikade, sjöng och mös tillsammans.

Nu laddar vi för den stora riktiga 5 årsdagen som är på onsdag!

kram

Linda

Då var de äntligen klara! De rosa och "gröna" muffinsarna till Olivias kalas!

Ända sen i augusti har Olivia gjort klart för mig att det ska vara rosa och gröna muffins på hennes kalas. Ok, muffins kan jag, men glasyr?! Det hade jag inte koll på. Har faktiskt varit jättenervös för hur jag ska få till dem.

Åkte till Coop i fredags för att handla karamellfärg och tror ni det fanns röd och grön färg kvar??! Nej! Blå och gul blev det. Inte godkännt när jag kom hem... Per åkte till ICA och fick tag på röd. Olivia gick med på en kompromiss, rosa och blåa. På lördag förmiddag stod de äntligen klara, de rosa och blåa muffisarna och jag förstod att vi skulle få ett fantastiskt bra kalas...

kram

Linda

Helt statistiskt riktigt är det nu bevisat att Facebook tappat mark.

62,5% av svenska befolkningen har tröttnat på detta fenomen. Endast 0% tycker det är roligt fortfarande och hela 37,5% lägger hellre en ansiktsmask.

Missa inte att göra din röst hörd i veckans nya omröstning!

Kom ihåg - din röst är lika mycket värd i ett statistiskt sammanhang som en röst av en röst i Idol! Typ

sifokram

Linda 8-)

Nu är det kalasförberedelser på hög nivå hemma hos familjen Schwartz Jr.

Olivia är mycket bestämd om hur allt ska vara och jag lyckades styra om den beställda "tårtan" till att bli två olika tårtor. Det skulle nämligen vara en tårta, med rån, maränger med choklad på, apelsinklyftor (i sockerlag), godisråttor, jordgubbar och sånt man skriver med i rött. Ord och inga visor!

Nu blir det glass på barnkalaset på lördag med rån, maränger och godisråttor. På söndag när farmor, farfar, Anna & Hugo kommer blir det vanlig tårta med jordgubbar, apelsinklyftor och OLIVIA i röd tårtglasyr.

I går var jag hemma hos J&J och fick hjälp att fixa en prinsessskylt som ska hänga på ytterdörren. Det är Ariel, med Olivias huvud inklippt och så står det Grattis Olivia 5 år! Åh, nu blir jag lite tårögd! Tänk att min lilla bebis ska fylla 5 år....!

Nu ska jag börja dagens dagsverke!

kram drottning Linda (det blir man väl om ens dotter är prinsessa?)

Idag skulle min barndomsvän Lena ha fyllt 34 år...

Mina tankar går idag till henne och hennes familj!

I går dog Barbro efter en tids sjukdom i ALS. Vilken fruktansvärd sjukdom!

Musklerna förtvinar, inklusive musklerna man använder för att andas... Jag önskar att Barbro inte skulle ha fått sjukdommen över huvudtaget, men när det ändå var ett faktum är jag tacksam, för hennes skull, att det gick oerhört snabbt på slutet.

Var rädda om varann! Det är i slutändan det ända som är viktigt....